Baby blues eller postpartumdepression?

Gästinlägg på https://bakingbabies.se/

Att ta steget in i föräldraskapet innebär en betydande omställning i livet. Forskning har visat att denna övergång ofta åtföljs av en tillfällig nedgång i livskvalitet. Att bli förälder tycks också till en början höra samman med en försämring inom viktiga områden i livet som hälsa, ekonomi, karriär och tillfredsställelse i parrelationen. I Sverige, och i världen i stort, drabbas ungefär 13 procent av kvinnorna av depressionssymtom under de första månaderna efter förlossningen. Detta är något högre än under andra perioder i livet. Föräldraskapets påfrestningar är en betydande orsak till att cirka 30 procent av svenska par separerar under småbarnsåren.

Omvälvande förändring

Övergången från att inte vara förälder till plötsligt att vara det innebär en omvälvande förändring i livet. Att bli förälder innebär att känna och uppleva saker som man aldrig tidigare har gjort. Man ser världen ur helt nya perspektiv och upptäcker nya sidor hos både sig själv och ens närmaste.

Varför blir man nedstämd som nybliven förälder?

De nedstämdhetskänslor som många småbarnsföräldrar upplever kan ofta kopplas till ensamhet, extrem trötthet, svårigheter att skapa struktur i vardagen och en brist på positiva förstärkningar. Inom inlärningspsykologin betyder att man förlorar kontakten med saker som tidigare gav en glädje och som var betydelsefulla.

Sinnesstämningen kan fluktuera kraftigt. Det är normalt att den påverkas av tankar om att ens verklighet inte stämmer överens med de förväntningar på föräldraskapet man har tidigare haft eller eller med bilden av hur andra har det. Man kanske plötsligt inser att den enda vuxenkontakten vissa dagar är med kassabiträdet i mataffären. Andra verkar njuta av trevliga barnvagnspromenader eller fikastunder medan deras barn sover eller är nöjda i vagnen.

Det är viktigt att förstå att förändringen i livets innehåll inte nödvändigtvis leder till en känsla av förlust eller saknad. Det kan lika gärna vara så att man inte längre uppskattar aktiviteter som man tidigare trodde att man skulle sakna när man blev förälder. Det är exempelvis inte självklart att man vill lämna sitt barn en kväll för att gå ut och äta middag med sin partner eftersom man är för orolig att lämna det med barnvakt.

Att känna sig nere och ha svårt att anpassa sig till den nya situationen är en naturlig reaktion på stora livsförändringar. Nedstämdhet, där man känner sig låg och saknar motivation att göra saker, signalerar ett behov av att dra sig tillbaka och sakta ner. Det kan resultera i att man förlorar intresset för saker som tidigare gav en glädje.

Vad är baby blues?

Baby blues är en emotionell berg-och-dalbana som många upplever några dagar efter förlossningen. Man kan överväldigas av olika känslor, både positiva och negativa. Det är normalt att känna sig sårbar och gråta lätt för minsta lilla. Denna fas går vanligtvis över inom en till några veckor utan behov av ytterligare vård. Samtidigt som man älskar sitt barn djupt och känner en stark mening med föräldraskapet, kan man också känna ensamhet och nedstämdhet.

Nedstämdhet och depression

När en nedstämdhet utvecklas till en depression, vilket är ett mer allvarligt tillstånd, sker förändringar i känslor, tankar och beteenden. Depression som påverkar nyblivna föräldrar kallas för förlossningsdepression, postnatal depression eller postpartumdepression. Symtomen för postpartumdepression skiljer de sig inte från hur depression vanligtvis ser sig under andra livsperioder. Risken för depression påverkar inte enbart den som har varit gravid och fött barn, utan även den andra föräldern. Ungefär 10 procent av nyblivna mammor drabbas. Forskning visar att även nyblivna pappor löper en högre risk för depression än män i samma ålder utan barn.

Vad innebär förlossningsdepression?

Ett tecken på depression är mörka, negativa och självkritiska tankar, till exempel:

"Jag klarar inte av det här."

"Jag har längtat efter ett barn så länge, och nu när jag har det kan jag inte glädjas som jag trodde, det måste vara något fel på mig."

Du kanske inte längre kan uppleva glädje. Det kanske känns irrelevant att byta om till rena kläder eller duscha. Du plågas av skuldkänslor och känner att allt är värdelös. Du inte har lust att göra något.

Om allt detta stämmer för dig är förmodligen deprimerad. Depressionen påverkar alltså både hur du upplever det som sker och hur du tänker om dig själv.

Hur känner man igen depression?

Depression påverkar känslor på så vis att man känner sig nedstämd större delen av dagen, förlorar intresset för aktiviteter som tidigare gett glädje och upplever en konstant trötthet och brist på energi, oavsett hur mycket man vilar. Dessutom blir det svårare att fokusera, fatta beslut och man får oftare negativa tankar samt en mer pessimistisk syn på tillvaron. Beteendemässigt tenderar man att undvika saker, dra sig undan sociala sammanhang, skjuta upp uppgifter, äta sämre och har svårt att upprätthålla ordning i omgivningen.

Om du vet att dessa symtom varit närvarande nästan dagligen i minst två veckor och påverkar din vardag är det av största vikt att du söker kontakt med BVC. Där kan du få tillgång till samtal och bli hänvisad till ytterligare hjälp, inklusive kontakt med psykolog eller läkare. Att söka stöd och hjälp är viktigt om man upplever att man inte kan hantera dessa känslor på egen hand. Det finns resurser och professionell hjälp tillgänglig för att stödja föräldrar genom denna period av livet.

Vad kan jag göra själv?

Att ta hand om sig själv under småbarnsåren kan vara en utmaning på många olika sätt. Alla går in i föräldraskapet med förväntningar både på tillvaron och på sig själva. Det är lätt att vara hård och kritisk. Det är viktigt att hitta strategier kan vara hjälpsamma för att inte fastna i nedstämdhet och undvikande.

Kalla den första tiden med barnet för undantagstillstånd.

Det är möjligt att din första tid som förälder kommer att kräva allt du har att erbjuda. Om så är fallet, låt det vara precis så. Släpp alla förväntningar på dig själv, inklusive behovet att visa för andra att du är en bra förälder. Ta en tupplur när chansen ges, om du känner dig utmattad. Om choklad är din tröst, njut av den utan skuldkänslor. Om du finner lugn i att röra dig hemma i pyjamas för att snabbt kunna kasta dig i soffan och amma, gör det med hjärtat i frid! Du måste inte ta emot besök. Det är fullständigt okej att skippa att storhandla och städa. Att ge dig själv friheten att göra nästan vad som helst för att klara av den här tiden innebär inte att du förlorar kontrollen. Så ta alla möjliga genvägar och be gärna om hjälp med de praktiska.

Positivt förstärkande aktiviteter

Att engagera sig i positivt förstärkande aktiviteter kan minska upplevelsen av nedstämdhet. Skapa en lista med återhämtande, glädjefyllda och meningsfulla aktiviteter, oavsett om de är stora eller små. Anpassa dem efter din nuvarande vardag och möjligheter. .Ha med dig din accepterande och medkännande blick samtidigt som du funderar vidare på vad du skulle må bra av att göra om du bara hade lust . Börja med de små stegen som inte kräver mycket ansträngning. Påminn dig själv om att du inte är ensam i denna resa.

Träna på medveten närvaro.

Att kultivera medveten närvaro har en mängd fördelar. Först och främst stärker det vår förmåga att utföra en uppgift åt gången med fullständig uppmärksamhet. Detta leder i sin tur till att vi blir mer effektiva och mindre stressade. Träning i medveten närvaro minskar risken för att den som tidigare varit deprimerad blir deprimerad igen. Och inte minst, det ger oss möjlighet att njuta av livets små glädjeämnen.

Bra början kan vara att ägna dig åt något som du vet stimulerar något av dina fem sinnen på ett behagligt sätt. Fokusera under tiden just på sinnesintrycken. Testa t.ex att äta medvetet närvarande – fokusera på färger, former, smaker, konsistenser. Du kan hålla ditt barns hand och känna värmen mot din egen hud. Eller fokusera på luften mot ansiktet nästa gång du är på barnvagnspromenad. Fokusera på ljud du hör eller det du ser omkring dig. Räkna upp en sak du hör tyst för dig själv. Gör samma med en sak du ser och en sak du fysiskt känner. Träna på att bara notera och inte värdera eller agera på det.

Berätta om hur det verkligen känns.

Ta steget och våga berätta också om det som känns svårt, jobbigt eller läskigt. Det kan vara för en vän, i en föräldragrupp eller i ett forum på internet. Att våga dela det som är svårt med andra är också att värna om sig själv. Det är då du kommer att upptäcka att du inte är ensam.

Ta en dag i taget.

Om det är en riktigt dålig dag, bryt ner tillvaron i små steg. Ta en dag i taget för stort. T a en timme för en timme. Gör bara det som känns viktigt i stunden. Varje dag tar dig närmare nästa fas i barnets utveckling. Det för med sig nya utmaningar, men livet kan ta sig enklare när barnen växer.

Källa:

Psykologisk behandling av postpartumdepression